Den vita skolan i nationalekonomi

Sammanfattning

Den Vita Skolans utgångspunkt är den revolutionerande definitionen att pengar är motprestation för arbete som accepteras av alla. Dagens finanssystem är ett pyramidspel som sträcker sig över hela världen. Utgångspunkten för förståelse av dagens finanssystem är enbart två väl hemlighållna fakta:

1. Privata banker innehar rätten att skapa pengar i form av krediter ur ingenting, det så kallade fractional reserve banking.
2. Alla pengar som kommer in i samhället är krediter.

Med den Vita Skolans lösning slipper vi konjunkturens upp- och nedgångar, inflation, bubblor, smygexpropriering och arbetslöshet samt höga skatter. Den Vita Skolans ekonomiska reformer blir början till en gyllene tidsålder, till ett paradigmenskifte. Så kan Sverige utvecklas från skattediktatur till skatte-eldorado.

Henning Witte
WhiteTV.se
Stockholm/Rejmyre
2011-05-25

Innehållsförteckning

1. Dagens finanssystem
2. Penninghistorien
3. Den Vita Skolans lösningar ger räddning ur finanskrisen
4. Övergångsperioden och 100 % Systemet – It’s Pay Back Time
5. Finanskrisen är inte över än
6. Skydd för privatpersoner
7. EU-rätt inga hinder
8. Blir det för bra?
9. Länkar till mer information

1 Dagens finanssystem

Dagens finanssystem är ett pyramidspel som sträcker sig över hela världen. Utgångspunkten för förståelse av dagens finanssystem är enbart två väl hemlighållna fakta:

1. Privata banker innehar rätten att skapa pengar i form av krediter ur ingenting, det så kallade fractional reserve banking.
2. Alla pengar som kommer in i samhället är krediter.

1.1 Fractional reserve banking

Fractional reserve banking betyder att de privata bankerna innehar rätten att låna ut pengar som de inte har. Jag har fått bekräftelse av riksbanken att så är fallet . I Europa behöver bankerna, enligt de så kallade Basel II reglerna, enbart ha en reserv på mellan tre och nio procent när de lånar ut pengar (beroende på hur starka de är).

För att förenkla utgår vi ifrån tio procent trots att reservkraven mestadels ligger långt under. Om jag sätter in 1 000 kr in på mitt girokonto (alltså inte sparkontot där jag låser mina pengar för en längre tid) så har jag rätten att när som helst ta ut mina 1 000 kr. Vad de flesta inte vet är att banken tar dessa pengar och lånar ut dem till en annan utan att fråga mig om lov. På grund av reservkravet på 10 %, får de inte ta alla mina tusen kronor utan enbart 900 kr. Det vill säga banken måste ha kvar 100 kr, alltså tio procent i reserv (kapitaltäcknings¬kravet). Det har nämligen visat sig att de flesta inte brukar ta ut sina pengar från banken omedelbart efter en inbetalning utan först lite senare. Det har även visat sig att det räcker för bankerna att ha kvar cirka tio procent i kassavalvet/datorn, ifall folk vill ha ut sina pengar. Denna omständighet missbrukar bankerna för att chansa: De lånar ut de resterande 90 procenten till en tredje person och kräver ränta på dem.

Så länge jag inte vill ha ut mina 1 000 kronor, märks inget fel i systemet. Men om jag kommer och vill ha ut mina tusen kronor, trots att 900 av dem är utlånade till en tredje person, så kan banken inte lämna tillbaka just mina 900 kr. Eftersom många andra också har betalat in pengar till sina giro/sparkonton så tar banken från deras pengar för att betala mina 900 kr plus de 100 kr den var tvungen att ha kvar i reserv. Nu förstår vi på en gång att vårt banksystem skulle kollapsa omedelbart om alla människor samtidigt skulle gå till banken och kräva ut sina pengar, en så kallad uttagsanstorming, på engelska kallat ”bank run”. Då blir det uppenbart för var och en att bankerna har bedragit oss hela tiden. För att undvika en anstormning på bankerna har staten gått ut med en insättningsgaranti upp till ett visst belopp (i Sverige 500 000 kr för privatpersoner). Dessutom har bankerna försvårat kontanthanteringen. Nu förstår vi också att de har ett intresse att kontanter tas ur samhället.

Var och en begriper att bankernas agerande egentligen är olagligt. Om en privatperson skulle deponera tusen kronor från en vän, och utan lov låna ut 90 procent av dem, för att kunna tjäna ränta på dem, så skulle han få hett om öronen om han ska betala tillbaka de utlånade 900 kr, innan de är återbetalda till honom. Han skulle med all rätt dömas för förskingring.

Men inte nog med det: De 900 kr som banken, utan kundens tillstånd, har lånat ut till en tredje person, sätts in av denna person hos en annan bank. Nu börjar spelet igen: Denna bank behåller tio procent och lånar ut 810 kr och tjänar ränta på det. Utav kundens 1000 kronor har det alltså med bara två steg skapats 900 kr (första utlåning) + 810 kr (andra utlåning). Dvs sammanlagt 1 710 kronor i penningkretsloppet, alltså "luftpengar". Sedan fortsätter spelet vidare och vidare.

Dessutom kan svenska banker gå ett steg längre. De behöver inte ens vänta på en insättning för att kunna låna ut, utan banken kan låna ut genom att själv direkt skriva ut ett så kallad depositionsbevis. Banken emitterar på så sätt ett eget värdepapper och får därmed likvida medel för att kunna genomföra en utlåning/utbetalning. I praktiken kringgår banken på så sätt reservkraven.

Det som allmänheten inte har upptäckt är att privatbankerna, på det nyss beskrivna sättet, skaffar fram pengar i form av krediter utav ingenting genom förskingring. Fackuttrycket för detta är Fiat Money (Latin: fiat lux, det varde ljus). De tar fram pengar ur tomma intet i en rasande fart utan offentlig kontroll.

Man skall veta att mynt och sedlar enbart utgör cirka två till tre procent av dagens penningmängd. Resten är pengar i elektronisk form i bankernas datorer. Det är alltså väldigt bekvämt för bankerna att producera luftpengar därför att de enbart behöver skriva några siffror i sina datorer. På så sätt blåser bankerna upp penningmängden hela tiden. Detta är den egentliga orsaken till inflationen (Latin: inflare, blåsa upp).

Då bankirer genom dessa trix suger åt sig enorma pengar har de makten att styra politiker, massmedia, skolor och universitet. Därför har de verktyg som hela tiden sprider desinformation, t ex om inflationens egentliga orsak. De sätter med flit fel fokus på problemet genom att koncentrera diskussionen på prisökningarna av varor och tjänster och inte utvidgningen av penningmängden. Hur stor penningmängd som finns i samhället är extremt viktigt för alla människor. Ju större penningmängd desto mindre blir pengarna värda. Man får mindre motprestation för sitt arbete och besparingarna äts upp. Privatbankerna tänker enbart på sig själva och inte på allmänheten. De bryr sig inte om att samhället skadas, bara de blir ännu rikare. Därför måste penningmängden regleras av samhället och inte av privata intressen.

1.1 Fractional reserve banking

Privatbankernas privilegium att producera pengar utan motprestation, ur tomma intet, skapar en orättvis obalans i samhället. Få har klart för sig att vårt penningsystem medför en omfördelning av tillgångar från allmänheten till ett fåtal banksters. Vi har hela tiden en stor omfördelning av värden i samhället från vanliga människor till de rika som blir superrika (med få undantag som t ex Ingvar Kamprad och Ikanobanken som tjänat sina pengar på ärligt sätt).

Vid närmare kontroll kan sex olika nivåer av dold expropriation urskiljas. De första tre exproprieringsnivåer förekommer hela tiden i ett samhälle där Fiat Money är tillåtet. De tre sista nivåerna uppdagas först när den stora krisen ett faktum. De sex nivåerna förklaras nedan:

I - Omfördelning av varor

När banken lånar ut 1 000 000 kr till köpet av ditt hus så består minst 900 000 kr av pengar som banken har skaffat fram ur tomma intet tack vare sin så kallade oktroj, sin banklicens. Banken har inte arbetat för pengarna (bortsett från litet administrativt arbete som bankerna brukar extradebitera) och pengarna är inte uppbackade av arbete, guld eller andra värden (utan tvärtom av en skuld).

Du däremot har slitit hårt för att kunna betala kontantinsatsen, räntorna och eventuella amorteringar. Om det nu blir ekonomisk kris för att bankerna har blåst upp penningmängden utan hänsyn till samhället, eller att du av andra skäl inte kan betala räntorna, så har banken genom pantsättning av huset rätt att roffa åt sig ditt hus utan att själv ha jobbat eller på annat sätt bidragit med nytta för allmänheten. Vips, så sker en värdeöverflyttning från dig till banken. Det samma gäller för alla andra produkter som köpts med lånade pengar. Eftersom banken enbart gett dig bluffpengar så har de gjort en mycket bra affär på din bekostnad. Du har blivit av med din egendom på ett lömskt sätt.

II - Skatter

Eftersom banksters är de hemliga makthavarna i samhället har de sett till att politikerna skuldsätter hela samhället hos bankerna, och tvingar allmänheten att betala för räntorna genom att driva in skatter. I ett sunt samhälle skulle staten själv skaffat fram pengar med sin statliga auktoritet utan att skuldsätta sig. Alla skatter som går till den onödiga räntebetalningen som staten, kommuner eller landsting har utsatt sig för är inget annat än en smygexpropriering från allmänheten till banksters. Igen: Du har jobbat, banksters har det inte.

III - Inflation

I och med att privatbankerna okontrollerat skaffar fram pengar ur tomma intet så utökar de penningmängden i samhället. Vi får inflation. Ju mer pengar det finns utan att någon har arbetat för dem, desto mindre blir pengarna värda. I det här fallet är exproprieringen smygande då den inte märks på en gång. Dessutom är den som står först i kedjan och spenderar pengar i en mer privilegierad position än den som kommer sist i kedjan, den så kallade Cantillon-effekten. Privatbanken som lånar pengar från riksbanken eller företagaren som lånar pengar från en privatbank har större glädje av pengarna än småspararna som brukar komma sist i kedjan. Detta beror på att förlusten av köpkraften inte märks så mycket i början när penningmängden späds ut. På det viset drabbas sparade pengar och pensioner mest. Inflationen är därför med all rätt någonting som ska bekämpas. Men dagens politiker och ansvariga för riksbanken använder med flit helt fel metod för att bekämpa inflation därför att de inte får gå till botten av problemet: Fractional reserve banking. Privatbankernas guldkalv får inte slaktas. Detta är förklaringen till varför staterna inte får bukt med inflationen och tonar ner problemet med förfalskad information.

IV - Bank to Big to fail

När investmentbanken Lehman Brothers kollapsade i september 2008 drog de med sig talrika andra banker världen över i finanskaoset. Då kom politikerna och cheferna för centralbankerna och varnade för ännu värre konsekvenser om staterna inte skulle stödja bankerna. Man använde skattepengar för att rädda bankerna. Men bara de stora, inte de små. På så sätt sker en centralisering av bankernas makt. Detta är inget annat än en expropriering på skattebetalarnas bekostnad.

V - Country to Big to fail

Samma fenomen uppkom under våren 2010 inom euro-området. Grekland hotades av obestånd och politikerna tyckte att landet var för stort och viktigt för valutaunionen, så skattebetalarna skinnades igen (även de svenska, trots att Sverige turligt nog inte är med i EMU). Samma elände inträffade hösten 2010 med Irland samt Portugal våren 2011och flera kandidater kommer att följa trots kinesernas obehagliga stöd.

VI - Valutareform

En valutareform betyder att valutan byts ut mot en annan och man passar på att expropriera småspararna, land- och husägarna. Detta är den ultimata formen av expropriering. Sverige har sluppit detta hittills, men Tyskland drabbades tre gånger under tjugohundratalet.

1.2 Alla pengar som kommer in i samhället är krediter

De flesta, i synnerhet ekonomer, har ingen aning om att mer än 98 procent av dagens pengar har kommit i omlopp i samhället genom kreditgivning. Även den lilla penningmängden av mynt och papperssedlar som har tillkommit genom riksbankens monopol har födds som krediter. Detta har riksbankschefen Stefan Ingves personligen bekräftat för mig. I motsats till att skapa pengar ur ingenting genom kreditgivning har privatbankerna inte rätt att ge ut mynt och sedlar (med vissa sällsynta undantag).

Detta viktiga faktum är följande:

Nästan hela penningmängden i samhället motsvarar krediter, lån. Till varje kredit är dock en ränteskyldighet knuten. Penningmängden för att kunna betala räntorna finns inte därför att denna räcker enbart till att återbetala krediterna. De flesta har jättesvårt att ta till sig denna information. I praktiken verkar det ju inte vara några problem med att betala räntor. Det gör vi dagligen vilket då skulle tala för att penningmängden för räntorna finns. Men så är det inte. Räntorna kan enbart betalas därför att krediterna inte ska återbetalas på en gång utan enbart bit för bit. Vi tar alltså från den penningmängd som egentligen är till för att återbetala krediterna för att kunna betala räntorna. I början uppdagas inte problemet, det uppdagas först i slutet av en konjunkturcykel. Då slår det här djävulska systemet till. Om man betraktar det hela med lite distans är det enkelt: Om pengar enbart kommit i omlopp genom krediter så räcker de naturligtvis enbart för att återbetala krediterna fullt ut. Eftersom penningmängden för räntorna inte har skapats redan från början, eller senare, så är man tvungen att ta från den penningmängd som egentligen är till för att återföra krediterna och betala räntorna med denna. Svårare är det inte. Eventuella äkta pengar från den tiden då Sverige hade guldmyntfoten är försumbara.

Många tror att penningmängden ökar när man låter sina pengar jobba, föröka sig. Detta är feltänkt. Visst får individen mer pengar men de tas från en annan då den totala penningmängden inte ändras. Den ändras enbart genom beviljandet av krediter och återbetalning av krediter.

Nu är det lättare att förstå varför det blir ekonomiska kriser i den keynesianska nationalekonomin. Systemet är dödsdömt därför att det blir kännbart efter ett tag då folk inte orkar återbetala sina lån och knappt har råd med räntorna. I och med att penningmängden för räntorna inte finns med från början i det här systemet så är räntorna luntan till krutdurken. Ju högre räntorna är desto snabbare exploderar systemet. Det är därför centralbankerna är tvungna att ge oss så extremt låga räntor. De vill att systemet lever så länge som möjligt därför att den ger en otrolig makt för den lilla gruppen banksters som sitter i toppen av kreditpyramiden och penninginströmningen och som kontrollerar riksbanken genom marionetter (t ex Johan Gernandt (M)).

1.3 Vårt finanssystem är ett globalt pyramidspel

Med de här kunskaperna i bagaget är det lättare att förstå att vårt finanssystem är ett gigantiskt pyramidspel. Eftersom penningsystemet finns i stort sett i alla länder på jorden (Basel II, G 20) handlar det om ett globalt pyramidspel.

Pyramidspel är förbjudna i alla länder med fängelsestraff som påföljd (det senaste kända exemplet är Bernie Madoff från USA). Det karakteristiska för ett pyramidspel är att det inte produceras tillräckligt med äkta värden som ger vinst för utdelningen till medlemmarna utan att systemet förespeglar detta enbart. För att kunna leva vidare behöver pyramidspelet därför hela tiden rekrytera nya medlemmar. Med deras pengar/insättningar betalas de andras ”avkastning”.

Eftersom det enbart finns ändliga resurser på jorden så kan ett sådant system inte växa i all evighet. Det måste kollapsa med matematisk nödvändighet och de flesta deltagare förlorar sina investeringar som sugits till de få som sitter i toppen av pyramiden.

Precis så är vårt penningsystem. I och med att pengarna skaffas ur tomma intet (Fiat Money) så innehåller de inga äkta värden. De är egentligen förfalskade pengar med het luft som innehåll. Ca 95 % av världens pengar motsvarar inte längre några varor eller tjänster utan är enbart penningspel/vadslagningar av olika varianter, derivat etc. Våra pengar är alltså skenbara värden som enbart ger pengar för dem som är högst och först i pyramiden. Resten blir blåsta precis som i alla pyramidspel.

Då pengar på så sätt enbart kommer i omlopp i form av krediter behövs det hela tiden nya människor i systemet som genererar nya krediter så att räntorna för de gamla kan betalas (eller att folk som är redan inne i systemet måste ta nya lån). Pressen att folk måste ta nya lån hela tiden fördröjer systemets kollaps därför att penningmängden för räntorna inte finns men skapas skenbart genom de nya krediterna. Eftersom systemet utvidgats över hela planeten så tar det cirka 70 till 80 år innan bubblan spricker. Sista gången bubblan sprack var den stora ekonomiska krisen som startade i slutet på tjugotalet och varade fram till andra Världskriget (krig är en välkommen och dold ventil för det här systemet).

Nu är det dags igen. Eftersom systemet endast delvis har krackelerat (Lehman Brothers konkurs 2008) har vi inte finanskrisen bakom oss utan framför. Jämfört med förra gången är vi dock lyckligare att krisen kommer i olika delavsnitt. Förra gången (1929) stryptes penningmängden plötsligt av banksters, i dag utökas den. På så sätt förlängs dödsryckningarna. Eftersom det rör sig om ett pyramidspel måste slutet komma med matematisk nödvändighet. Då Sverige har en av världens bästa statsfinanser, och hyggligt ekonomiskt läge (våren 2011) så kommer krisen med en fördröjning till Sverige. Detta ger Sverige tid att rusta sig genom att införa den Vita Skolan.

1.4 Nackdelar och fördelar med dagens penningsystem

Om dagens penningsystem är av nackdel eller fördel för dig beror på vilken del av samhället du tillhör. Den ständiga exproprieringsvågen på tre nivåer, och den särskilda också på ytterligare tre nivåer, när pyramidspelet går mot sitt matematiska slut medför att fler och fler människor kastas i fattigdom och en mindre och mindre klick superrika bli ännu rikare. Detta är en tvingande konsekvens av dagens penningsystem och det är också meningen. Det gör nämligen en liten grupp banksters så extremt rika att de har möjligheten att ta över världsherraväldet, the New World Order.

Den som står i toppen av kreditpyramiden får inte enbart en extremt stor rikedom (med vilken olika projekt/partier kan finansieras). Den kan också bestämma vem som får krediter och vem som inte får det. Eftersom alla är beroende av pengar/krediter får banksters den egentliga makten i samhället. Politiker och ledare för centralbankerna och stora företag är bara nickedockor, nyttiga marionetter, åt det osynliga etablissemanget.

En teknisk fördel med dagens system, monetarism, är att pengar kan tas fram snabbt och okomplicerad efter behov. På den tiden då guld och silver användes som pengar var man tvungen att gräva fram ädelmetallerna. I tider med stark ekonomisk tillväxt är det bra att få fram snabba pengar och inte ha ett system som bromsar på grund av att det t ex är svårt att hitta guld. Dessutom är guldet olika fördelat i världen. Det är också bra att kunna stimulera ekonomin med tillhandahållandet av pengar.

1.5 Räntan

Många har sagt att räntan i sig är någonting negativt, då den förslavar människor, men det är en felbedömning. Räntans egentliga funktion är en utjämning, en motprestation, för att man inte utnyttjar sina pengar själv. Om jag köpt ett hus (istället för att behålla mina pengar och låna ut dem) men inte behöver bo i det har jag rätt att hyra ut det till någon annan. Ingen skulle komma på tanken att jag skulle hyra ut det gratis. Varför skall det vara annorlunda om jag hyr ut mina pengar, dvs. låter någon annan hantera dem? Dessutom är det en större risk att jag inte får tillbaka pengarna än huset, vilket skulle berättiga till ett rikspålägg i form av en räntebetalning om det inte givits en pant för lånet.

De som vill avskaffa räntan i sig, tappar ut barnet med badvattnet. Visst sätter dagens penningsystem folk i ränteslaveri, men det beror på att räntorna används på fel sätt genom att pengar enbart kommer i omlopp i form av lån så att penningmängden endast räcker för återbetalning av lånen, men inte för räntorna. Om man avskaffar denna mekanism och låter pengar komma in i samhället utan att de knyts till en ränta, alltså inte i form av en skuld, så är problemet löst.

I islamistiska länder, där det är förbjudet att ta ränta, kringgår man ibland problemet genom att införa smygräntor i form av olika avgifter. Islamic Banking har dock en betydligt bättre moral än banksystemet i de kristna länderna. Islamska banker som följer Sharialagen delar riskerna i sina finansierade projekt med sina kunder på ett föredömligt sätt. Så var också fallet i de kristna länderna förr i världen. Detta visar i praktiken att det är svårt att ta bort räntor helt och hållet. I det långa loppet är det alltid marknaden, det vill säga människors behov, som kommer att segra. Annars blir det bara oärligheter och svarta marknader. Men det finns all anledning att överta de Islamska Bankernas moral och regelverk för långivning.

Däremot skall ränta på ränta förbjudas då detta medför en extra stark exponentiell utveckling. Alla system med exponentiell utveckling, som t ex utvecklingen av cancerceller eller atombombsreaktioner etc, medför en våldsam förstöring.

Lån skall inte ges med en längre bindningstid än 20 år då det är svårt att bedöma den framtida utvecklingen. Ju färre människor med bundna lån desto bättre.

Det skulle vara fullständigt orealistisk att tro att marknaden kunde fungera utan räntor.

I den privata sektorn må det var en annan sak, men i näringslivet fyller räntan en viktig funktion – som motprestation och reglering av marknaden.

Därför ska staten inte lägga sig i, utan låta marknaden bestämma sina räntor så länge det inte handlar om ocker. Staten skall dock reglera räntegapet så att det inte får vara högre än 1 % , i de fall då staten lånar ut pengar till banker. På så sätt tvingas bankerna att dela med sig av sina fördelar. Detta gäller dock huvudsakligen under övergångsperioden då staten principiellt inte skall skicka nya pengar in i samhället som belastas med ränta.

Räntan i sig är inte det onda utan istället det att pengar skapas enbart så att de räcker till att återbetala lånen men inte räntorna. Felet är att penningmängden för räntorna inte också skapas redan från början.

2 Penninghistorien

Sin enorma makt på toppen av kreditpyramiden har banksters också missbrukat för att mörklägga historien om pengar. Detta avslöjas i en mycket läsvärd bok av en amerikansk börsmäklare, Stephen Zarlenga, som grundade American Monetary Institute, AMI i Valatie, New York.

Här visar han att pengar enbart hade en marginell roll i de första primitiva samhällena. Senare utvecklades de första pengarna i form av säd och boskap. Eftersom räntan fick betalas i form av säd och boskap, så var beroendet av långivaren inte lika stort som senare när guld och silver infördes som pengar. Med säd och boskap är det lättare att föröka det lånade kapitalet genom att odla det. Guld och silver kan inte få barn eller ge någon avkastning. På så sätt är folk mera förslavat.

Dessutom hade guldsmederna som förvarade större mängder guld åt folket snabbt listat ut att alla inte ville ha ut sitt guld samtidigt och gav därför ut fler guldägarbevis i pappersform än vad de hade inne på guldlagret. Så började pengar i form av pappersedlar sin bana.

Tricket att skaffa pengar ur ingenting har funnits länge (se te x Kina). I modernare tider började det kriminella pyramidspelet med grundandet av den privatägda Bank of England 1694, som först förstatligades 1946.

Dess privata ägare hade också stort inflytande på universiteten. De byggde i smyg upp sina marionetter för att sätta fel fokus. Pyramidspelet får inte avslöjas under några omständigheter. Därför lanserade de Adam Smith som propagerade frihet för alla vilket gynnade de som redan satt vid makten och hade övertaget. Som motkandidat protegerade de Karl Marx som förföljde alla professorer som försökte avslöja det kriminella finanssystemet i England. Han riktade felaktigt fokus på de onda företagarna och inte på de onda bankirerna.

Det var därför bankstern Rothschild gav Karl Marx uppdraget att författa det kommunistiska manifestet och det är därför samtliga kommunistpartier sitter i knäet på storkapitalet. Annars skulle de ha avslöjat pyramidspelet för länge sedan. Wall Street finansierade Lenin med den hemska ryska revolutionen och Sovjetunionen betalade långt in på 20-talet snällt sina räntor på Wall Street-lånen. De hade även amerikanska, svenska och tyska banksters i Sovjetunionens första internationella bank, avslöjar den mycket läsvärda boken ”Web of Debt” av den amerikanska advokatkollegan Ellen Hodgson Brown som även finns på Svenska under titeln ”Bankerna och Skuldnätet” sida 215.

2.1 Den Österrikiska Skolan

Carl Menger grundade 1871 den Österrikiska Skolan med boken ”Grundsätze der Volkswirtschaftlehre”. Han kritiserade Adam Smith och Karl Marx för sin lära att gods/varor skall bedömas objektivt. I stället skulle man använda subjektiva värderingar. Värdet av en vara är inte objektivt, den finns inte i varan själv genom utfört arbete, utan bestäms subjektivt av varje individ själv. Individens agerande utifrån sina subjektiva förutsättningar ställdes i fokus av nationalekonomin, vilket var titeln av Ludwig von Mises tongivande bok 1940. På så sätt byggde den Österrikiska Skolan en front mot kommunism.

Redan 1912 hade Mises påpekat att konjunkturella upp och nedgångar inte finns med tvingande nödvändighet i nationalekonomin utan är en konsekvens av utvidgningen av pengar som inte har någon täckning (skapats ex nihilo, enligt Joseph Schumpeter). Mises lade dock tyngdpunkten i sin kritik på centralbankernas räntepolitik och inte på de privata bankernas produktion av falska pengar.

Hans elev, Friederich von Hayek, fick 1974 Nobelpriset i ekonomi. Han undervisade på London School of Economics och var en motspelare till John Maynard Keynes.

Den Österrikiska Skolan skiljer mellan sak- och cirkulationslån. Saklån tar banken ifrån pengar som sparare har satt in, det vill säga de har förpliktat sig gentemot banken att inte ta ut pengar under en viss sparperiod. Cirkulationslån är sådana där banken inte använder sig av sparade medel. På så sätt öppnar den Österrikiska Skolan ögonen för ett av grundproblemen med vårt finanssystem. De flesta människor tror nämligen att banker enbart lånar ut pengar från sparade medel eller lånar pengar i sin tur från riksbanken. Men så är tyvärr inte fallet.

Den Österrikiska Skolan har framför allt fotfäste i de tyskspråkiga länderna och USA. Där finns Ludwig von Mises Institut i Auburn, Alabama. 2010 öppnades ett Ludwig von Mises Institut även i Sverige.

I dag förknippas Österrikarna mest med propagerandet för guldmyntfoten (USA-presidentkandidaten Ron Paul). Man anser att pengar är en vara, precis som vilken vara som helst. Därför ska pengar ha ett värde i sig. Det spelar ingen roll vad man tar, bara det kan delas lika, inte förstöras så fort och är allmänt omtyckt.

Eftersom staten genom historien hela tiden missbrukat sin makt över pengarna skall den inte längre ha rätten att ge ut pengar utan marknaden skall fritt ta fram olika pengar själv, genom fri konkurrens. På så sätt bestämmer marknadskrafterna själva vilken vara som är bäst lämpat som pengar. Historien har visat att ädelmetaller är bäst lämpad, framför allt guld.

Hayek kräver att alla länder ändrar sin lagstiftning så att inte centralbanken har makten över pengarna utan de privata bankerna. De kommer enbart att ge ut pengar som är konkurrenskraftiga. Ger bankerna ut för mycket pengar så blir de värdelösa genom inflation och andra banker som ger ut pengar på ett mera återhållsamt sätt är mer omtyckta av kunderna; på så sätt konkurrerar de ut de slösaktiga bankerna.

Hayek, Rothbard och de andra i den Österrikiska Skolan lägger fokus på staten som boven i dramat.

Den Österrikiska Skolan säger också att det inte finns en utväg, en räddning, ur dagens finanssystem. Detta är en svaghet.

Den Vita Skolan visar däremot att detta är fel och kommer med en mycket bra lösning hur vi kan rädda oss ur finanskrisen, se nedan.

2.2 Wörgl

I den lilla staden Wörgl i Österrike infördes (Silvio Gesell) i början av 1930-talet, som följd av den stora ekonomiska krisen, ett system där räntorna avskaffades och omvända räntor infördes. Tanken var att räntor förslavar och att det är negativt för samhället om folk sitter och ruvar på sina pengar. Hemma gör det ingen nytta, därför ska de tillbaka till samhället och på så sätt stimulera ekonomin. Därför fick man betala en straffavgift i slutet på varje månad om man inte hade lyckats bli av med sina pengar.

Systemet fungerade bra men inte särskilt länge då den österrikiska staten förbjöd det ganska fort. Etablissemanget vill inte ha någon konkurrens.

Eftersom systemet inte hade någon lång löptid stirrade sig alla blinda på de korta framgångarna. Wörgl-försöket hade nog under en längre tid fått problem därför att räntor fyller en viktig ekonomisk funktion i samhället och pengar ska dessutom ha en värdesäkringsfunktion. Det är viktigt att bilda sparkapital för sämre tider eller oväntade situationer samt för sjuk- och ålderdomen. Då ska pengarna inte ätas upp av inflation eller en idiotisk straffavgift.

Wörgl-systemet var dock bättre än dagens därför att det inte handlade om ett pyramidspel. Pengar hade i praktiken täckning genom arbete. Det var dock ingen som såg det på det viset. Trots detta är det ingen idé att införa detta system på nationell nivå. På regional nivå kan det möjligtvis förbättra situationen i alla fall under övergångsperioden tills vi fått ett icke kriminellt finanssystem.

2.3 För- och nackdelarna med den Österrikiska Skolan

Den stora förtjänsten med den Österrikiska Skolan ligger i att den vågar påpeka systemfelen i den Keynesianska Skolan/monetarismen. Det är helt riktigt att ekonomin inte med naturlig nödvändighet måste gå upp och ner. Man pekar med all rätt på problemet med Fiat Money. Man pekar med all rätt på den förvirrande definitionen av inflation.

Inflationen är ökningen av penningmängden vilket inte nödvändigtvis måste hänga ihop med ökade priser. Att begränsa penningmängden är därför ett legitimt krav. Så länge pengar var bundna till guld fanns det ingen inflation. Det fanns inga svängningar i växelkurserna och ingen smygexpropriering på sex nivåer.

Det är därför förståeligt att många kritiker till dagens penningsystem fastnar för den Österrikiska Skolan. Den kräver i alla fall mycket bättre och sundare lösningar än den Keynesianska Skolan och monetarism.

Vid en närmare betraktelse är den Österrikiska Skolan dock inte en optimal lösning. Precis som den Keynesianska Skolan sätter den fel fokus på vad pengar är. Man tvistar om hur varor ska värderas och definierar på så sätt pengar med varor. Detta skall förvirra så att det inte upptäcks att pengar ska relateras till mänskligt arbete. På så sätt förtrycks människan: arbete nonchaleras.

En vara kostar nämligen inga pengar alls om du hittar den i naturen. Om du plockar kantareller eller fiskar kräftor i dina egna vatten så behöver du inte betala pengar för det. Först när du går till marknaden och säljer din fångst kan du få pengar för varorna. Det är inte varorna i sig som betyder pengar utan det mänskliga arbetet som du har lagt ner på dem.

Visserligen kan man betrakta pengar som en vara men det är inte hela bilden. Pengar är ett medel för att avlöna folk och underlätta livet genom att slippa opraktisk byteshandel. Att inskränka synen till definitionen att pengar = vara, är en alldeles för grov förenkling. Visserligen är guldmyntfoten bättre än dagens pyramidspel, men historien har visat i synnerhet i USA, att just knytandet av pengar enbart till guld har medfört fruktansvärda recessioner och fattigdom. Därför har en klok människa med insyn i penningsystemet skrivit sagan ”Trollkarlen från Oz”. USA hade nämligen innan en bimetallstandard, det vill säga att både guld och silver tjänade som uppbackning av pengar. 1896 valrörelse i USA handlade huvudsakligen om bimetallstandarden. Den trefaldige presidentkandidaten William Jennings Bryan varnade med sitt berömda Cross of Gold tal inför guldmyntfotens förödande konsekvenser.

Banksters hade i smyg demonetariserat silvret och enbart guldet blev kvar som pengar. De förminskade penningmängden på ett så ohyggligt sätt att massor med människor drevs in i fattigdom och döden. Därför är det viktigt att kunna ekonomisk historia och läsa Stephen Zarlengas bok ”The Lost Science of Money”.

Gregor Hochreiter är den ärligaste bland företrädarna för den Österrikiska Skolan. Han diskuterar klart problemet med guldmyntfoten. Han medger att penningmängden på så sätt inte är flexibel. Han kräver därför att priserna ska vara flexibla och anpassa sig till penningmängden. Detta betyder i praktiken att folk får mindre betalt ju flitigare de är. Detta är inget annat än en expropriering. På så sätt exproprierar även den Österrikiska Skolan i smyg.

Hochreiter pekar dock på en ventil :

Skulle produktionen stiga mycket kraftigt i samhället så skulle guldet förlora sin roll som pengar och en annan vara träda i dess ställe. Detta är ett teoretiskt önsketänkande. Så har det inte varit i de talrika fall då produktionen vuxit och det fanns för lite guld. Det är helt enkelt inte realistiskt att marknaden skulle kasta ut guldet och ta någon annan vara i stället. I synnerhet i dagens läge vet vi hur mycket guld är värt.

Problemet är också att alla länder inte har guld som kan utvinnas. Varför ska de som gynnas av en slump få en mäktigare position gentemot andra länder?

Det viktigaste argumentet mot guldmyntfoten är dock att den gynnar precis de banksters som redan har makten. De sitter nämligen redan i dag på de stora guldskatterna som de kunde köpa billigt då de manipulerade guldpriset neråt genom brott och pyramidspel.

Tanken att staten inte ska ha med pengar att göra är mycket lockande. Visst visar historien att stater har missbrukat sin makt när det gäller finanspolitik. Den Österrikiska Skolan sätter dock fel fokus om den enbart kritiserar staten. Den största volymen av oärliga pengar har faktiskt producerats av de privata bankerna. De styr i praktiken politikerna och centralbankerna i smyg.

Hayeks idé med konkurrerande privata pengar har till stor del redan förverkligats. De flesta hinder för ett fritt kapitalflöde världen över har redan tagits bort. Jag har till exempel i min svenska bank ett Kron-konto och ett Euro-konto. I dag konkurrerar de olika valutorna fritt med varandra precis som Hayek har föreslagit, dock med inskränkningen att centralbankerna finns kvar. Den fria konkurrensen mellan valutorna (se bara på Forex) har inte förbättrat situationen därför att roten till våra penningproblem ligger i pyramidspelet och inte i att valutorna hindras från att konkurrera fritt med varandra.

Den Österrikiska Skolan nämner sällan att vårt finanssystem är ett pyramidspel; den nämner aldrig att den exproprierar på sex olika nivåer. De kommer inte med några lösningsförslag hur exproprieringen kan stoppas och återföras.

Hayeks krav på att flera länder ändrar sin lagstiftning samtidigt och avskaffar sina centralbanker är helt utopiskt. Bankernas hemliga makt bakom kulisserna är alldeles för stor för att de skulle tillåta sådana åtgärder.

Den Österrikiska Skolan nämner så gott som aldrig att pengar enbart kommer i omlopp i form av krediter och att penningmängden för räntorna därför inte finns redan från början.

I praktiken gynnar den Österrikiska Skolan de bestående maktstrukturerna. Därför finns det pengar för deras (Ludwig von Mises)-institut, därför har Hayek fått jobb på London School of Economics och Nobelpriset. De som är riktigt farliga för etablissemanget får inte sådana belöningar och man hör aldrig ifrån dem.

Slutsatsen måste därför vara att den Österrikiska Skolan har lanserats av precis samma krafter som den Keynesianska. Så har banksters alltid jobbat. Man bygger upp två marionetter som man låter kämpa mot varandra. På så sätt kan man bestämma resultatet av kampen och sätta fel fokus på problemen. Dessutom är det praktiskt att alltid ha en reservlösning i beredskap. Skulle det Keynesianska systemet avslöjas kan man alltid falla tillbaka på den Österrikiska Skolan och behålla sin makt.

3 Den Vita Skolans lösningar ger räddning ur finanskrisen

3.1 Den nya lösningen

Det har aldrig funnits en tillstymmelse av tanke hos mig att grunda en ny ekonomisk skola. Jag är EU-advokat, specialiserad på bankjuridik sedan 20 år tillbaka, och ingen ekonom. Dock har mina studier visat mig tydligt att det bara finns rudimentära lösningsförslag på dagens penningproblem. Dessa ger inte en helhetsbild och bemöter inte den Österrikiska Skolan på ett tillfredställande sätt (Zarlenga/AMI eller Wörgl). Framför allt har jag inte kunnat hitta en vettig definition av pengar i någon av teorierna. Alla teorierna lockar en i den listiga fällan att koppla ihop pengar med varor.

För mig är det uppenbart att pengar syftar till att avlöna människor. Att ge dem en motprestation för utfört arbete, som accepteras av alla, som kan delas, transporteras och lagras enkelt och som behåller sitt värde till pensionen och nästa generation.

Som utgångspunkt för den nya vita ekonomiska skolan i nationalekonomi finns de positiva delarna av det befintliga systemet medan de negativa delarna är bortplockade. Den Vita Skolan bildar alltså en syntes mellan dagens tes (monetarism/Keynes) och antites (Österrikiska Skolan och Wörgl).

Med den Vita Skolans lösning slipper vi konjunkturens upp- och nedgångar, inflation, bubblor, smygexpropriering och arbetslöshet samt höga skatter (med få undantag som till exempel i övergångsperioden eller för att staten ska få in utländska valutor). Dessutom får staten inte skaffa fram pengar ur tomma intet för att upphandla inhemska varor. Arbetet i varorna har redan tidigare betalats med pengar och pengar får då inte komma i omlopp två gånger för samma arbete/vara.

Den Vita Skolans ekonomiska reformer blir i alla fall början till en gyllene tidsålder, till ett paradigmenskifte. Så kan Sverige utvecklas från skattediktatur till skatteeldorado.

3.2 Definitionen av pengar som arbete

Varor i sig har inget värde så länge de inte har kommit i beröring med mänskligt arbete: Först när guldet eller kantareller har tagits från marken får de ett värde genom arbetet som har lagts ner. Om det skulle finnas guld på mars så skulle det inte ha något värde för oss därför att vi inte kan komma åt det. D v s: vi kan inte utsätta det för mänskligt arbete. Det samma gäller alla oplockade kantareller varje år.

Det är alltså viktigt att pengar enbart kommer i samhällets kretslopp när någon har arbetat för dem. Pengar får inte produceras, komma in i samhället, för produkter som redan har utsatts för arbete och som inte skall få ytterligare arbete (här hittar man nästan inga passande uttryck då tankarna hela tiden har förts bort från arbetets betydelse för pengar).

När man arbetar så gör man en insats för samhället redan genom arbetet i sig. Som tack får man pengar så att man kan få någonting tillbaka från samhället. Om man då tar varor som innehåller andras arbete som pengar, så blockeras deras arbete då de inte kan få ut pengar just på de varor som tjänar som pengar. På så sätt förtycker guldmyntfoten arbetaren också på det här viset och inte enbart genom påtvingade pris- och lönesänkningar.

Genom att knyta pengar till arbete (ge pengar täckning genom arbete) elimineras problemen hur mycket pengar som skall produceras, att pengar inte har ett värde i sig och att de är uppbackade av en annans skuld. Detta var ju den ena kriminella pelaren i dagens pyramidspel. Den andra är problemet att pengar enbart kommer i omlopp i form av krediter. På så sätt finns penningmängden för räntorna inte redan från början. Därför får staten aldrig pumpa in pengar i samhället om de är knutna till en räntebetalning. På så vis bekämpas ränteslaveriet på ett effektivt sätt.

Principiellt ska staten enbart ge pengar till de som vill arbeta, utan att ha krav på återbetalning eller ränta (som hos lån) då pengar är en motprestation för utfört arbete. Vi har inget ord i våra moderna språk för en sådan form av pengar. Ordet subvention kommer väl syftet ganska nära men är ändå inte helt rätt. Den Vita Skolan får mynta ett nytt begrepp: Arbetspengar.

Definitionen av pengar har inte kunnat tas över av någon skola. Det finns knappt någon definition på pengar. När man letar på Internet hittas ingenting bortsett från vissa definitionsförsök på Wikipedia. Det är märkligt med hänsyn till en så central och viktig sak som pengar (det luktar mörkläggning).

Den Österrikiska Skolan har dock bidragit med den viktiga tanken att pengar ska ha ett värde i sig. Då det är opraktiskt att ta guld eller andra råvaror, som är ojämnt fördelat och svårt att hitta och därmed begränsat, är det enklare att ta arbete som täckning för pengar. Det matchar grundtanken att pengar ges som motprestation för arbete. På det viset löser vi det extremt svåra problemet med hur mycket pengar det ska finnas i ett samhälle. Genom att knyta pengar till arbete motsvaras penningmängden av bruttonationalprodukten. På så sätt kan det inte uppstå inflation eftersom penningmängden inte växer okontrollerat eller är driven av bankirers girighet.

När en vara (t ex guld) används som pengar binder man arbetet i varan på ett otillbörligt sätt. När systemet med guldmyntfoten börjar kan man ställa sig frågan hur arbetarna betalas som gräver upp guldet om det inte finns guld. Historien visar att man använde slavarbete eller rånade guldet från andra.

3.3 Folkets rätt till arbete

Det skall även införas en regel i grundlagen som ger alla rätt till arbete. Med den nya lösningen finns det aldrig brist på pengar. Finns det någon som är villig att arbeta så skaffas pengar med en knapptryckning. På så sätt förstärks arbetarnas makt. (Att socialdemokrater och kommunister inte haft sådana närliggande lösningar i sina partiprogram beror på deras hemliga styrning av storkapitalet; se bara på bankhuset Rothschilds iscensättning och styrning av Karl Marx eller den oheliga alliansen mellan sossar och storkapitalet efter Kreugermordet den 12 mars 1932).

Framtida politiska diskussioner kommer att handla om vilken typ av arbete som skall främjas därför att det är bra för allmänheten och vilka skadliga arbeten som skall elimineras. Viktigt är att den nya makten att skaffa fram pengar ur ingenting inte belastar miljön eller exploaterar jorden. Man kan ha en ekonomisk tillväxt utan att ständigt öka exploateringen av jorden genom att öka arbetsinsatsen på produkter som redan finns (renovering, förädling etc) eller genom att jobba för andra människor (fler läkare och sjuksköterskor, förbättring av äldrevården, fler lärare och dagispersonal etc).

Det finns så mycket arbetsbehov på icke skadliga områden att man kan hoppas att arbetslöshet aldrig mer kommer att vara ett problem. Dessutom skall det arbete som föräldrar lägger ner på sina barn också betalas av samhället. Detta är en av de mest värdefulla insatserna för samhället som finns därför att barnaskötsel är en av de viktigaste nycklarna för vår framtid. Det ska i första hand vara familjen och inte staten som fostrar barnen.

3.4 Statens monopol behövs

Eftersom pengar är mer än enbart en vara, så behövs statens hjälp att producera och fördela pengar. De återspeglar insatsen för samhället. Alltså måste samhället organisera pengarna. Penningmängden i ett land är enormt viktigt och måste därför styras centralt. Just att pengar organiseras enhetligt gör att man kan finna en bred acceptans för dem samt att de kan konkurrera med utländska valutor.

Staten behövs alltid när individen eller mindre grupper inte klarar av en uppgift som är viktigt för alla (t ex försvaret). Därför ska staten enbart ha monopol på utgivningen av nationens pengar (som t ex kronan i Sverige) samt att ha monopol på att ta fram pengar ur tomma intet (dock med arbete som täckning – undantag gäller under övergångsperioden när 100 % systemet införs).

Den Österrikiska Skolan har dock en poäng när de vill låta pengar konkurrera med varandra. Skulle en grupp människor i samhället lyckas med introduktionen av accepterade pengar som inte är landets valuta/kronan finns ingen anledning att förbjuda detta (som man gjorde i Wörgl, Österrike). Guld (som alltid varit pengar) får därför inte förbjudas. I praktiken har sådana försök inte kunnat leva länge. Regionala pengar är i princip någonting bra men kommer inte ha styrkan att konkurrera med utländska valutor. De kan inte heller tillgodose exportföretagens behov.

Här visas tydligt att pengar är en statlig uppgift därför att de angår alla och det är meningsfullt att ha monopol på penningutgivningen. Vi ser ju nu (våren 2011) hur alla drabbas av ett felaktigt finanssystem och hur allmänheten, skattebetalarna, måste rycka in för att rädda penningsystemet.

Att hålla staten utanför penningsystemet är en utopi. Visst har alla stater missbrukat sin makt över pengarna men vi måste i alla fall i teorin kräva ett optimalt system. Om vi börjar i ett litet land som till exempel Sverige, finns det en rejäl chans att lyckas, för att landet är litet och på så sätt är det enklare att sprida budskapet och knäcka etablissemanget. Just Sverige är bra lämpat då det har en socialistisk tradition som varit kritisk mot storkapitalet och som satt arbetarna och därmed arbetet i fokus.

Det är bättre att börja på en lång och svår väg än i en återvändsgränd. Dessutom har vi ju i dagens läge en privat styrning över pengarna genom privatbankernas framskaffande av pengar efter eget bevåg och fått deras förödande facit i handen.

I och med att pengar knyts till arbete, skall det införas regler som gör att enbart staten får skaffa pengar ur tomma intet, för att betala arbete. På så sätt tillgodogörs en av de få positiva punkterna i dagens penningsystem, nämligen att skaffa fram pengar genom att enkelt och elegant trycka penningsedlar eller pengar i elektronisk form efter behov utan att gräva efter guld, silver eller andra föremål. Det är dock viktigt att sådant styrs centralt av staten som skall ta hänsyn till folkets intressen och inte av privata bankirer som bara tar hänsyn till sina egna fördelar. Viktigt är också klara regler i grundlagen för att begränsa politiskt missbruk för att skydda miljön och andra skyddsvärda saker.

Eftersom staten måste styra penningmängden, en annan fördel som vi kan ta över av dagens ruttna system, finns det behov för statliga krediter för att finansiera privata institutioner eller investeringar i förväg. Då får staten dock icke kräva räntor. Annars får vi problemet igen att det inte finns penningmängd för räntorna. Sådana lån skall återbetalas efter en viss löptid, dock utan ränta. Viktigt är härvid att sådana statliga lån inte får användas för handla färdiga inhemska produkter, därför att man redan har givit ut pengar för arbetet som tog fram dessa produkter. Om inte penningmängden motsvarar BNP får vi inflation och smygexpropriering. På så sätt undviker samhället också oönskade spekulationsbubblor som t ex i aktie- eller fastighetsmarknaden. De kan enbart uppstå genom expansiv kreditgivning från banker som skaffar fram pengar ur tomma intet utan att pengarna har en täckning. Om aktier eller fastigheter enbart kan köpas med redan intjänade pengar eller genom banklån, som enbart få tas av redan intjänade och insatta sparpengar, så finns det inte penningvolym kvar som skulle kunna blåsa upp aktie- eller fastighetspriserna. På så sätt hålls priserna stabila och även en vanlig arbetare kan köpa sitt hus utan att skuldsätta sig alls eller genom en måttlig skuldsättning om det är bråttom.

Tillgången till bankkrediter är då beroende på hur mycket folk sparar. Spararnas makt kan ökas genom att de anvisar banken att deras sparkapital enbart får användas för vissa projekt, t ex miljö- eller djurvänliga produkter. På så sätt sker en maktförflyttning från bankerna till medborgarna, ökad demokrati.

Undantagsvis, inte jämt som i dag, skall privata banker kunna få låna av centralbanken/ riksbanken, som en slags nödventil, men principiellt inte om de gjort dumheter. Idag vet bankerna att staten räddar dem om de varit för giriga (moral hazard); deras missbruk belönas av systemet. Man privatiserar vinsterna och socialiserar förlusterna. Vilket sjukt system!

Enligt den Vita Skolan skall bankerna istället straffas av marknaden och gå omkull. Om banker är det inte synd. Insättningsgarantin skall dock behållas. En närmare reglering skall avgöras av politikerna.

3.5 Räntan

Många har sagt att räntan i sig är någonting negativt, men det är en felbedömning som vi såg ovan i kapitel 1.5. Räntor får dock enbart tas från pengar som redan kommit i omlopp, dvs som någon redan har jobbat för. I praktiken kommer bankernas roll att inskränkas till att låna ut de pengar som andra har satt in på sitt sparkonto (eller från bankens eget kapital). Spararen har då av egen fri vilja avstått från att använda pengar och får en motprestation i form av ränta. Enbart dessa sparpengar får bankerna ta och låna ut till tredje person till en högre ränta (saklån). Skillnaden mellan räntorna, räntegapet, blir bankens förtjänst.

Så det inte uppstår brist på pengar på grund av räntegapet skall bankerna rapportera in detta till staten i slutet av varje månad. Staten ska då se till att den tillför samhället åtminstone detta belopp i nya pengar genom arbetsprojekt. På så sätt kan ränteslaveri undvikas även på det snäva området. För då finns penningmängden för räntorna hela tiden. Dessa nya pengar skall som sagt knytas till arbete, det vill säga staten måste hitta på nya projekt som är allmännyttiga.

3.6 Momsen

Momsen är en mycket kriminell skatt och skall avskaffas först. Att en rik ska betala lika mycket moms som en socialbidragstagare är befängt. Varför befrias företagen från momsen och icke privatpersoner som har betydligt svagare ekonomi? Dessutom tvingar momsen företagarna att jobba gratis åt staten trots att tvångsarbete är förbjudet i alla rättsordningar. Momshanteringen är en stor kostnad för företagen. De måste till råga på allt betala moms till staten innan de fått in pengarna själva för det. Detta gynnar stora företag som brukar ha god likviditet, men små företag kan slås ut eller tvingas att fuska.

Momsen öppnar för spioneri från statens sida mot företagen och dessutom för massor med fiffel till skada för allmänheten.

Principiellt bidrar människan till samhällets bästa genom att utföra arbete. Att därutöver kräva skatter är en förslavande dubbelbelastning. I mindre utsträckning behövs dock skatter, som t ex för att staten skall kunna få in viktiga utländska valutor eller köpa varor som skall brukas av staten. Framtiden får utvisa hur mycket vi kan befria oss från skattebördan.

4 Övergångsperioden och 100 % Systemet – It’s Pay Back Time

Redan i övergångsperioden till ett lagligt (pyramidspel är med all rätt förbjudna i alla rättsordningar) och sunt finanssystem måste det så kallade 100 % systemet införas. Det utvecklades 1926 i USA av Frederick Soddy. Han var professor i kemi och fick 1921 Nobelpriset i kemi för sitt kosmologiska arbete om ”Big Bang”. De bästa idéerna att reformera finanssystemet kommer tydligen från icke ekonomer. De har sluppit hjärntvätten från ekonomiutbildningarna.

Under trettiotalet anslöt sig de kända ekonomiprofessorerna Henry C. Simons (Chicago) och Irving Fisher (Yale) efter att ha förlorat sin förmögenhet under depressionen. Ett av de två stora problemen är som bekant att banker kan skaffa pengar ur ingenting (Fiat Money) därför att det enbart finns ett kapitaltäckningskrav på mellan två och tio procent beroende på hur stark bankens ställning är (Basel II; Basel III kommer inte att ändra mycket på det). Det är därför enkelt att komma på tanken att höja kapitaltäckningskraven till 100 procent. Det betyder att banker endast får låna ut de pengar som de verkligen innehar (en omständighet som de flesta tror redan finns). På så sätt produceras inte några pengar ur ingenting och bankerna behöver inte längre vara rädda att folk kommer samtidigt att begära ut sina pengar, s.k. uttagsanstormning (engelska: bank run), vilket skulle medföra en total kollaps av banken, och om det blir flera, hela bankväsendet.

Staten behöver inte längre lova insättningsgarantier (i dagsläge 500 000 kr) för skattepengar eller vara ”lender of last resort”, som riksbanken i dag. 100 % i reserv-systemet är därför en grundbult i ett sunt finanssystem, ett måste som inte kan diskuteras.

Under övergångsperioden, det vill säga tills alla viktiga industrinationer har infört den Vita Skolan, kommer företag att vara benägna att låna utomlands, då de inhemska bankerna inte längre har de gamla vida möjligheterna att ge lån. De utländska lånen har förmodligen bättre villkor så länge finanskrisen inte är över (det gamla systemet upprätthålls så länge som möjligt då det ger en enorm makt; eftersom räntorna förstör systemet så måste de hållas så låga som möjligt). På så sätt fortsätter förslavningen av inhemska företag och risken att arbetsplatser går förlorad. Därför måste centralbanken/riksbanken under övergångsperioden ha möjlighet att erbjuda näringslivet bättre lån än utlandet. I dagens läge vore den bästa lösningen att ge räntefria lån. På så sätt kan Sverige konkurrera bättre än omvärlden och är intressant även för nya utländska företag. På det här viset kan den hemska arbetsexporten inte bara stoppas utan även vändas tillbaka till Sveriges förmån.

Eftersom centralbanken/riksbanken inte har tillräckligt med personella resurser för en sådan utlåningsverksamhet, skall den under övergångsperioden ha rätt att anlita privata banker för att i praktiken genomföra utlåningen. Bankerna skall då erhålla skäliga arvoden.

Nackdelen är dock att penningvolymen ökas. Detta kan utjämnas genom mindre nya statliga projekt och så kortfristiga lån som möjligt. Genom de bättre nya villkoren under den Vita Skolan kommer företagen ha stora kostnadsfördelar (ca 30 % ränterelaterad) så att de har lättare att återbetala sina lån och ändå förbli konkurrenskraftiga mot utlandet.

Nackdelen med centralbankens utlåning till företag är att de inhemska bankerna inte kan konkurrera mot staten när det gäller en så billig utlåning. Därför får staten enbart låna ut till företag och inte privatpersoner. Bankerna har då kvar kreditmarknaden för privatpersoner utan konkurrens från staten under övergångsperioden. Dessutom tjänar privatbankerna pengar genom att staten anlitar dem att genomföra utlåningen till företag. Senare ska staten dra sig tillbaka från kreditgivningen till företag i möjligaste mån då den inte ska konkurrera i onödan med privata företag/banker.

Under övergångsperioden skall regler införas att bankerna måste låna hos staten, centralbanken/riksbanken, de resterande 90 – 98 procent som fattas, alltså där bankerna fuskat, i dagsläget. Centralbanken har med sitt monopol då rätt att skaffa pengar ur ingenting, vilket de ju redan gör i dag och har bra rutiner i, och kräva ränta på det från privatbankerna. På så sätt vänder man på spettet: det kriminella pyramidspelet ledde till en smygexpropriering från lille Svensson till bankiren på sex nivåer, se kapitel 0. Nu blir det tvärtom: Bankirerna måste återbetala till samhället bytet de roffade åt sig!

Detta kommer att ge en enorm skattelättnad för samhället. Samtidigt är det en rättvis utjämning av tidigare begångna brott, därför att pyramidspel är straffbart i alla länder.

Säkerligen kommer en rad banker att gå omkull genom införandet av 100 % systemet och staten måste utlösa sin garanti, men de största bankerna kommer att klara sig och blir mjölkade ordentligt.

Man ska införa en lag att alla som har sugit sig fet i dagens finanssystem med bonusar och liknande blir personligt återbetalningsskyldiga till samhället. Man kan tvista om storleken på förmögenheten de får behålla. 1 000 000 kr är kanske lagom.

Här får man dock skilja mellan vanliga bankanställda och konsulter som inte hade en aning om pyramidspelet, vilket är de flesta, och de som sitter i toppen av bankpyramiden som mycket väl vet vad som pågår, till exempel topparna inom Wallenbergfamiljen. De får inte behålla någon förmögenhet alls. De ska sättas på socialbidrag. Denna finansfamilj har sugit ut och skadat Sverige i mer än hundra år. På det här viset sätts ett elegant stopp för det hela.

I USA är det de familjer som äger Federal Reserve med Rothschild, Rockefeller, J.P Morgan mfl i spetsen som blir återbetalningsskyldiga.

4.1 Stop för förtida uppsägningar av lån

Under övergångsperioden måste staten genom lagstiftning se till att bankerna inte får säga upp sina löpande lån till låntagarna i förtid och inte får höja räntan. Lån får enbart sägas upp om låntagaren missköter sina räntebetalningar/amorteringar till banken. Lånen som har en fast löptid får inte heller sägas upp enligt dagens regelverk. Först när de förfaller till återbetalning, därför att den avtalade tiden har gått ut, måste de återbetalas. Här finns ingen anledning till särbehandling.

Staten ska inte bara under övergångsperioden utan för all framtid lagstifta att räntegapet (mellan räntenivån som gäller mellan riksbanken och bankerna och den som bankerna har gentemot sina kunder) inte överskrider en procent. På så sätt får bankerna även under övergångsperioden kräva en högre ränta från sina kunder än den de måste betala till staten. Riksbanken får under övergångsperioden inte ha en högre styrränta än en procent för att underlätta den besvärliga situationen för alla ränteslavar. De kan på så sätt drabbas av högst två procents ränta för sina befintliga lån. Detta gäller dock inte för bundna lån. Här har kunden och banken ingått ett avtal under de gamla förutsättningar som banken måste kunna lita på.

Man skulle också kunna överväga under övergångsperioden att avskriva samtliga lån med 90 procent och bankerna slipper i gengäld att låna från staten. Detta vore dock orättvist gentemot andra sparsamma medborgare/företag som inte har skuldsatt sig för att konsumera. Dessutom skulle då återbetalningsströmmen från bankerna till staten inte komma i gång vilket behövs för att sänka skattenivån och jämna ut orättvisorna, smygexproprieringen.

4.2 Statsskulden

Tack vare Göran Persson har Sverige de bästa statsfinanserna i hela Europa. Alla borde läsa hans bok ”Den som är satt i skuld är icke fri” (Atlas, 1997). Trots hans fantastiska insats för Sverige (han var en värdig efterföljare för Gunnar Sträng) var den borgerliga regeringen tvungen att öka statsskulden under finanskrisen 2008 och 2009. Genom införandet av 100 % Systemet måste svenska banker låna av staten/riksbanken de resterande cirka 90 procenten som fattades eftersom de bara behöver ha så låga reserver i dagens system. I den mån Sverige har lånat av svenska banker så kvittas helt enkelt dessa cirka 90 procent. På så sätt sker en elegant återbetalning av statsskulden inom riket.

När det gäller statsskuldens del till utländska banker så borde Sverige vägra att betala den delen av skulden som är luftpengar, i de flesta länder också cirka 90 procent eller mer. Om dessa länder skulle hota så kan Sverige hota tillbaka med att starta en upplysningskampanj i respektive land för att öppna ögonen på deras medborgare vilket kriminellt finanssystem de har och hur elegant man kan komma ur det med införandet av 100 % Systemet.

En militär invasion kommer en sådan skuldavskrivning knappast medföra (undantag USA; därför behöver Sverige ett starkt försvar) men naturligtvis en finansiell krigföring. Mot den är Sverige då väl rustat eftersom landet blir mycket rikare genom införandet av ett ärligt penningsystem och får därmed en enorm konkurrensfördel gentemot omvärlden.

4.3 Monetativet – den Penninggivande Makten

Eftersom makten över pengarna hittills alltid lett till att stater missbrukat sin makt (läs närmare den ovan nämnda boken från Stephen Zarlenga) så är det viktigt att den befintliga centralbanken/riksbanken får en ännu mer oberoende ställning. Den ska bli den fjärde oberoende makten i dagens författning, grundlagen. Grundlagen är hopplöst föråldrad och har inte renoverats på ett vettigt sätt därför att etablissemanget vill ha sin makt inskränkt så lite som möjligt.

Den mer än 200 år gamla tanken att legislativet (Riksdagen), exekutivet (Regeringen) och judikativet (domstolsväsendet) är de tre statsbärande pelarna är förelegat. (I Sverige finns enbart uttrycken lagstiftande makt i Riksdagen, verkställande makt för regeringen, och dömande makt för domstolarna. I samband med detta nämns också en ceremoniell makt, nämligen statschefen/ kungen, samt grundlagarna. Även här ser man en brist på demokrati i Sverige att det inte finns fackuttryck i ett ord för dessa statsbärande makter. Detta är alltså ytterligare ett skäl att renovera grundlagarna från början).

Under tiden har flera andra statsbärande makter vuxit fram som ska hållas isär och kontrolleras ömsesidigt för att garantera demokratin och förhindra uppkomsten av diktatur (eller finansoligarki som vi har idag). En av dem är riksbanken. Därför skall ledningsgruppen i riksbanken, riksbankfullmäktige samt riksbankschefen och dess fem vice chefer väljas i allmänna val vart femte år. Riksbankfullmäktige skall bestå av minst fem ledamöter och inte två som i dag. Varför det behövs fem vice riksbanks¬¬chefer är svårt att förstå. Men i princip är det bra och demokratiskt att makten är delad i en så viktig och statsbärande instans.

Jag föreslår att namnet blir Monetativet, den penninggivande makten. Viktiga beslut av riksbanken skall kunna överklagas av Regeringen, Riksdagens finansutskott, Finansinspektionen eller en grupptalan på mer än 5.000 individer till en av Hovrätterna beroende på var käranden har sitt hemvist.

4.4 Konkurrensen med andra valutor

Ett stort problem med införandet av den Vita Skolan är attackerna från utlandet. Sverige har varit med om en sådan attack 1992, vilket föranledde riksbankschefen Bengt Dennis (en av huvudkonspiratörerna i novemberrevolutionen 1985, avregleringen av kreditgivningen för privata banker i Sverige som ledde till den stora finanskrisen i början av nittiotalet) att höja styrräntan till 500 procent. Det visade sig senare att Rothschild marionetten George Soros med sin hedgefond låg bakom attacken mot den svenska kronan.

Den senaste attacken mot Euron i början av 2010 hade i princip samma avsändare med följande teknik: fonderna är så stora att de säljer gigantiska mängder kronor/euro genom så kallat naken blankning (naked short selling). De säljer kronor som de inte har. Om en vanlig människa skulle göra det skulle han med rätt dömas för bedrägeri. Men detta händer inte stora banksters. I princip är det samma kriminella metod som i finanssystemet som ger ut pengar som inte finns, man tar dem ur luften. I det här fallet skapas kronor ur ingenting vilket matematiskt medför att volymen på kronor höjs med följden att den blir mindre värd. Detta vet konspiratörerna och satsar då med hjälp av finansiell vadslagning på en fallande kronkurs. När kronan sedan har fallit löser gamarna in sina kontrakt med enorma vinster. Det var därför den tyska förbundskanslern Angela Merkel 2010 i Tyskland genomförde ett förbud mot naken blankning ackompanjerad av ett ramaskri från all massmedia, även de flesta svenska, vilket tydligt visar vem som indirekt styr även massmedia.

Angela Merkel hade dock helt rätt att förbjuda naken blankning eftersom det låg bakom attacken mot Euron och att matpriserna skjutit i höjden med fler människor som svälter ihjäl.

Om Sverige försöker fly det kriminella finanssystemet och därmed knäcka makten på den internationella finanseliten så kommer de direkt att gå till motattack inte bara genom sina media lakejer utan även med sin enorma finansiella makt i Wall Street och London. Banksters kommer igen att spekulera mot den svenska kronan. För att skydda sig mot det skall Sverige lagstifta mot det precis som Tyskland och ha som påtryckningsmedel att frysa in samtliga amerikanska och engelska tillgångar i Sverige som tas som pant för eventuella attacker. Dessutom ska Sverige hota med utträde ur EU samt säga upp för USA förmånliga handelsavtal. Sverige kan också hota med att låna ut pengar till de attackerande länders företag till bättre villkor, i värsta fall räntefritt. Detta beror dock på hur stor valutareserv Sverige har. Just därför kan det vara viktigt med en skatt på utländska valutor för att förse Sverige med likviditet i främmande valutor.

Det är också tänkbart att Sverige blir militärt attackerat av USA, precis som Irak eller Libyen, där det låg finanspolitiska skäl bakom (olja skall inte längre handlas i dollar utan Euro resp. Guld Dinar). Även av denna anledning är det viktigt att Sverige upprätthåller ett starkt försvar. En finansfiende är också en fiende. Dessutom kan det på så sätt skapas nya jobb inom försvaret. (Regleringen att tvinga militärer till utlandstjänstgöring skall omedelbart slopas).

Framför allt skall Sverige leda en andlig kamp genom att upplysa världsbefolkningen om det kriminella finanssystemet och hur man kan krypa ur det genom ett elegant sätt med hjälp av den Vita Skolan.

Sverige kommer, efter införandet av ett sunt och ärligt finanssystem, att bli ett mycket attraktivt land att investera i eftersom lönerna kommer att vara lägre än i andra länder. Cirka 30 procent av produkternas värde belastar samhället och de uppkommer genom den onödiga räntebetalningen till de privata bankernas fuskpengar. Löntagarna kommer ändå att ha en högre levnadsstandard eftersom de slipper betala mer än 30 % i skatt. Bolagen behöver inte heller betala mycket skatt (med få undantag för valutor) vilket kommer att bli paradisiska förhållanden för både arbetsgivare och arbetstagare. På så sätt kan Sverige stoppa exporten av arbetsplatser till Kina, Indien och andra slavdrivande länder.

Det land som först inför den Vita Skolan kommer att ha en enorm konkurrensfördel jämfört med andra länder som fortfarande sitter kvar i träsket av ett kriminellt finanssystem (Fiat Money). För övrigt är det inte en extremt stor fara för Sverige om det spekuleras mot den svenska kronan eftersom Sverige är ett av de länder i världen som är mest exportberoende. En svagare krona gynnar exporten. (Risken finns naturligtvis att spekulationen görs åt andra hållet, men man kommer knappast att lyckas med att höja kronan med 30 procent vilket är nödvändigt för att ta bort konkurrensfördelen).

Sverige skall ha kvar rätten att devalvera gentemot andra valutor. Detta är ett viktigt redskap i den internationella konkurrensen och ett avgörande skäl mot införandet av Euron.

Det kan finnas risk för brist på krediter i Sverige i samband med införandet av den Vita Skolan. Då kommer framför allt företagen men även allmänheten vara benägna att låna utomlands. På så sätt skaffar sig låntagarna en onödig valutarisk (som stackarna i Lettland och Island som sitter med dyra lån i Euro). Som ovan nämnt ska riksbanken då hoppa in i stället och låna ut pengar till bättre villkor än utlandet, dock enbart till företag.

Skulle det dock visa sig att andra länder eller utländska företag översvämmar Sverige med billiga krediter som har skapats genom det gamla kriminella systemet så måste riksbanken ingripa och erbjuda ännu billigare lån, i värsta fall räntefria lån. Så långt ner kan de utländska bankerna knappast sträcka sig. För riksbanken är det enkelt att låna ut pengar utan ränta för de har monopolet att skaffa fram pengar ur ingenting och den är inte begränsad genom kapitaltäckningskrav som de utländska bankerna. Problemet blir dock då att trycket från utlandet ökar penningmängden för kronan så att inflationsrisk uppstår igen. Riksbanken får då bromsa penningutgivningen för nya statliga projekt. För att ändå kunna minska arbetslösheten har riksbanken kvar möjligheten att låna ut pengar utan ränta till de projekt som behövs för att sätta folk i arbete. I en senare stabilisering av situationen kan riksbanken ge anstånd med återbetalningen av sådana lån eller avskriva dem.

4.5 Banker på kommunal nivå

Svenska utvandrare grundade 1919 en bank i USA som sedan dess har ägts av den amerikanska delstaten North Dakota, BND. Den underlättade framför allt för bönderna i den svåra tiden efter första världskriget att låna billiga pengar. Delstatsbanken har alltså inte utnyttjat fördelen att skapa pengar ur ingenting till sin egen nytta utan låter allmänheten ta del av detta privilegium. Därför är North Dakota i dag den enda staten i USA som skriver svarta siffror, det vill säga har den starkaste ekonomin av alla amerikanska delstater. Detta är ett fantastiskt resultat trots finanskrisen 2008 som naturligtvis är inte över än, utan utvecklar sig den här gången i olika delvågor.

Under övergångsperioden tills den Vita Skolan är fullständigt infört i Sverige kan kommuner och landsting som har dålig ekonomi starta sina egna banker. I princip har alla rätt till det. En oktroj kräver dock motsvarande € 5 miljoner. Kommuner och landsting skulle dock kunna bilda en så kallad sparbank som enbart kräver € 1 miljon därför att den inte får vara vinstdrivande. Det är ju precis det som är vitsen: Kommuner och landsting ska skaffa sina egna banker/sparbanker för att ge allmänheten den fördelen som annars privatbanker har, nämligen att skaffa pengar ur ingenting och kräva ränta på det.

Kommuner och landsting producerar då pengar själva och kräver enbart en väldigt låg ränta eller ingen alls för de projekt de vill finansiera.

Ju mer pengar kommunerna samlat desto större möjlighet har de att skaffa pengar ur ingenting. Sitter de till exempel på 10 miljoner kr har de rätten att skaffa fram ytterligare 9 miljoner kr ur tomma intet i form av lån för att finansiera sin verksamhet. Om de sedan bildar två sparbanker så kan de dessutom sätta in dessa nyvunna 9 miljoner till den andra sparbanken och ta det som utgångspunkt för att skaffa fram nya pengar, i det här fallet 90 procent av 9 000 000 kr = 8 100 000 kr. Sedan kan dessa nyskapta pengar/lån bollas tillbaka till den första kommunägda sparbanken och de kan i sin tur trolla fram 90 procent av 8 100 000 kr = 7 290 000 kr och så vidare.

Visserligen bidrar kommuner och landsting på det viset till inflationen men om de inte skulle göra det så skulle privata banker göra precis samma sak i stället och skinna kommuner och landsting på pengar så som det är i dag.

Fördelen med denna metod är inte bara att kommuner och landsting blir finansiellt oberoende och att pengarna räcker för deras ändamål; på så sätt sprider sig kunskapen om vårt kriminella finanssystem till bredare befolkningskretsar och detta påskyndar ett allmänt krav till avskaffandet av det befintliga systemet till förmån för den Vita Skolan.

Kommuner och landsting ska lära sig av den amerikanska delstaten North Dakota och de svenska utvandrare som grundade den.

Detta knep gäller för alla som har penningproblem, till exempel det svenska försvaret, det krävs enbart ett startkapital på 1 miljon Euro.

För att underlätta den egna kommunala självständigheten kan tänkas att kommuner och landsting inför regler att betalningar till dem enbart får göras till de nybildade sparbankerna. På så sätt förhöjer de penningpotten som ger ökade möjligheter att trolla fram egna krediter, det vill säga egna pengar. Konton i andra banker ska stängas i möjligaste mån så att processen optimeras. På så sätt skapas även nya jobb, eftersom sparbankerna behöver bankutbildad personal. Och betalningen för dem är inget problem längre när kommunen kan ”trycka” egna pengar.

4.6 Regionala pengar

I många delar av världen har så kallade regionala pengar vuxit fram. Här är Wörgl förebilden, se kapitel 2.2. Man bildar en ideell förening som inte får vara vinstdrivande där samtliga företagare i regionen ansluter sig. Man ger ut papper som är värdebevis för nedlagt arbete. I Tyskland finns ett projekt med så kallade änglapengar (Engel). Man har valörer med 1, 2, 5, 10, 20 och 50 Engel. En Engel kan köpas för en EUR och allt växlas tillbaka om man så vill. De regionala företagarna i föreningen förpliktar sig att acceptera Engel, helt eller delvis, som betalning för deras produkter. En Engel är inte knuten till någon ränta.

Eftersom man enas på privaträttsligt sätt inom en liten krets bryter man inte mot centralbankens monopol att skaffa sedlar och mynt. Detta monopol får naturligtvis inte antastas. Det vore ett brott. Visserligen pratar man om regionala pengar men det är inga pengar i lagens mening. Man kan till exempel inte betala skatter med dem.

I fallet med Engel har man gjort som i Wörgl. Alla måste betala en straffavgift efter en månad om de inte har använt sina Engel igen. Detta ökar omloppet av Engel vilket i sin tur berikar den lokala ekonomin.

Detta är också den största fördelen. Små och mellanstora företag i regionen gynnas. Detta bidrar till ökad demokratisering av samhället och ett större oberoende av de multinationella koncernerna och bankerna.

5 Finanskrisen är inte över än

Som avslutning vill jag nämna lite om finanskrisen. Under 2010 och 2011 har massmedia och politiker försökt att ge intrycket att finanskrisen är över. Det är ren lögn. De som har genomskådat att vårt finanssystem är ett gigantiskt pyramidspel har förstått att det måste kraschlanda precis som alla pyramidspel eftersom det inte finns oändliga resurser på jorden.

I alla länder har politiker och centralbankirer försökt att lösa problemet genom att ösa ut nya pengar i systemet. Problemet är dock att dessa nya pengar också har kommit in i form av krediter som pengarna innan. Därmed har man inte löst problemet utan bara förvärrat det. På kort sikt ser det dock bra ut och det märks en positiv effekt därför att det finns ny likviditet att betala de gamla räntorna med. Men samtidigt har det också vuxit fram nya räntekrav där det saknas pengar för deras betalning.

Typiskt för varje pyramidspel är att det känns bra på kort sikt men katastrofen blir stor i slutändan. Man har alltså försökt att lösa problemet med just de medel som har orsakat problemet. Man har med andra ord bara förstärkt pyramidspelet vilket i sin tur innebär att den slutliga kraschen blir ännu värre. Den kommer bli större än den någonsin varit i världshistorien. Aldrig tidigare har det funnits så mycket pengar i omlopp genom pyramidspel. Den penningbubbla som brast under den stora depressionen 1929 var betydligt mindre än den i dag. Därför kommer smällen att bli betydligt större än då. Fördelen är dock att den här krisen inte utlöses av att penningmängden minskas som 1929 utan utökas så att krisen kommer i vågor, och inte allt på en gång. På så sätt har människor lättare att förbereda sig, framför allt i Sverige som tack vare Göran Persson har de bästa statsfinanserna i hela Europa (bortsett från Luxembourg som fuskar som skatteparadis).

Enligt min bedömning blir det cirka 5 vågor sammanlagt, varav två redan har passerat. Den första kom i september 2008 när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kraschade, den andra under våren 2010 när de europeiska staterna fick rädda Grekland. Sommaren 2011 kommer att bli problematisk då de andra kvartalsrapporterna för storföretagen måste skylta med problemen till följd av Japans tsunami. Förmodligen kommer krisen att kulminera under sommaren 2012. Det är dock omöjligt är ge ett exakt datum.

En våge skulle kunna utlösas av sjuka kreditkortskrediter eller igen genom problem på den amerikanska husmarknaden därför att många amerikanska lån har en klausul där räntan stiger överraskande fort efter några år med betydande belopp vilket folk inte har beaktat när de skrev på reversen (så kallat ”reset”).

Det är också möjligt att de så kallade Credit Default Swaps (CDS), som har en volym på över 50 biljoner dollar, kraschar. De är fullständigt oreglerade finansiella instrument där man har försäkrat kreditrisker ofta utan att ha en underliggande kredit, i princip inget annat än avancerad gambling. Warren Buffet har kallat dem för finansiella massförstörelsevapen.

Riktigt vidrigt är också att det efter den stora kraschen i september 2008 har skapats nya giftiga finansinstrument (toxic waste) i ny förpackning efter att man har splittrat upp de gamla, så kallade ”Re-Remic” som har en volym på över 660 miljarder dollar. Naturligtvis är de kriminella rating-agenturerna med igen i spelet och förser det hela igen med vilseledande fina etiketter.

Att de trots alla problem och officiell fokus har skaffat nya riskfyllda instrument bevisar att banksters förtvivlat försöker att avlasta penningbubblan i förhoppningen att fördröja kollapsen så långt som möjligt. Genom att avleda penningströmmen till sådana finansiella instrument som på intet sätt är knutna till bruttonationalprodukten är det svårare att upptäcka att vi har inflation eftersom priserna inte stiger lika mycket som om dessa penningvolymer hade tryckts in i de vanliga marknaderna. Man kan också se det från den andra sidan: ett pyramidspel behöver hela tiden nya offer för att kunna överleva. Banksters har listat ut många knep att lura folk in i systemet. Forex är ett annat sådant knep.

6 Skydd för privatpersoner

De som inte har råd med att starta en egen sparbank (som kommuner och landsting eller försvaret) ska se till att de inte sparar pengar på banken. Risken för att inflationen eller klåfingriga politiker tar pengarna i krisen är överhängande. Även pensionerna är hotade. Det bästa är att investera i sakvärden. Aktier är en hög risk eftersom många företag kommer att drabbas hårt i den fortsatta krisen. Man borde enbart köpa aktier i företag som man väl känner till.

När det gäller fastigheter så är risken överhängande att de allt mer bankrutta staterna föregriper sig på den som har svårast att försvara sig det vill säga fly, nämligen de som äger fastigheter som inte kan flyttas till utlandet. Här står extra beskattning och tvångshypotek att vänta.

Det absolut bästa är guld och silver. Deras värde kommer fortfarande (våren 2011) att stiga, men även om det inte skulle göra det så kan de aldrig bli helt värdelösa som pappersvärden. Fördelen med guld är att det är momsbefriat. Fördelen med silver är att det är ännu mera undervärderat. Det finns numera mindre silver än guld samt att silver behövs betydligt mera i industrin än guld.

Man ska undvika att köpa så kallat pappersguld, det vill säga certifikat som bara ger anspråk på guld. Här finns alltid risken för en konkurs. Även de så kallade ETF är enbart ett löfte och ger inte det direkta ägandet av ädelmetallen, innehåller alltså också en risk.

Eftersom det är fullt möjligt att ett guldförbud kommer tillbaka ska man vara försiktig med att ha sina ädelmetaller i ett bankfack.

Under romarriket kunde man köpa en herrkostym för en uns guld. Så är det även i dag. Detta visar att guldet aldrig kan förlora sitt värde. Det enda som kan hända är att det svajar lite. Visst ger ädelmetaller ingen avkastning men just nu är de så undervärderade genom en konspiration av diverse centralbanker att de kommer att stiga i värde på ett tydligt sätt. Detta kan liknas med en avkastning, som de senaste åren givit cirka 20 procent per år. Bättre och framför allt säkrare kan man inte investera i dagsläget.

7 EU-rätt inga hinder

Man skulle kunna tro att EU-rätten lägger hinder i vägen så att Sverige inte ensidigt kan införa 100 % systemet. Kapitaltäckningskraven regleras av Kapitaltäckningsdirektivet 2006/49/EG och Kapitalinstitutsdirektivet 2006/48/EG. Kapitaltäckningsdirektivet omsattes i Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar i Sverige. Det nuvarande regelverkets befintliga åtta procents kapitaltäckningskrav skall höjas till hundra.

För att förstå att EU-direktivet och den därpå baserade svenska lagstiftningen inte är något hinder skall man ha klart för sig att all EU-lagstiftning inte är demokratiskt legitimerad. Det är nämligen först och främst EU-kommissionen och EU-rådet som ligger bakom lagstiftningen. Deras medlemmar har bara indirekt valts av folket. EU-parlamentet är nästan maktlöst.

I det här speciella fallet skall man dessutom veta att den centrala banklagstiftningen inte har tagits fram inom EU-organen utan långt utanför Brüssel av centralbankernas centralbank, Bank for International Settlements (BIS), som sitter i Schweiz, Basel, där USA har ett övermäktigt inflytande. Därför kallas dessa regler Basel II. Här ser man igen att det är storbankerna som styr politiken. BIS har nämligen inte en skymt av demokratisk legitimation bakom sig. Ändå är det här de mest väsentliga regler för näringslivet görs. Detta har också uppmärksammats av den duktiga svenska Finansinspektionen (FI). De skriver i sin rapport 2005:8 under fotnot 1:

”1 i G-10 ingår USA, Canada, Japan, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Holland, Belgien, Sverige och Schweiz. Inom ramen för BCBS deltar även Luxemburg och Spanien. Gruppen har sin mötesplats och sitt sekretariat vid Bank for International Settlements (BIS) i Basel, därav namnet Baselkommittén.

De överenskommelser som görs inom Baselkommittén och inom andra kommittéer och arbetsgrupper inom G10-samarbetet är inte – till skillnad från överenskommelser inom t.ex. EU – formellt bindande för deltagarna. I praktiken har dock de ”gentlemen’s agreements” som framkommer i Basel stor tyngd, vilket visas av att Baselreglerna förts in i EG-direktiv och i svensk lagstiftning.”

Det är anmärkningsvärt är att Basel II reglerna inte har bindande verkan, vilket är mycket bra för oss. Denna brist är i vårt reformsammanhang nu till fördel för den Vita Skolan.

Även i själva EU-direktiven finns det oväntade öppningar. Det sägs i flera sammanhang att staterna innehar rätten att införa strängare regler, alltså högre kapitaltäckningskrav än åtta procent:

Kapitaltäckningsdirektiv 2006/49/EG :

Inledning punkt (8):

(8) Medlemsstaterna bör kunna fastställa strängare regler än vad detta direktiv anger.

(37) I sin resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster (2) efterlyste Europaparlamentet en likvärdig roll för parlamentet och rådet när det gäller att övervaka hur kommissionen utövar sina verkställande funktioner, i syfte att återspegla parlamentets lagstiftande befogenheter enligt artikel 251 i fördraget. Kommissionens ordförande gjorde samma dag en formell förklaring inför parlamentet, i vilken han gav stöd för denna begäran. Den 11 december 2002 föreslog kommissionen ändringar till beslut 1999/468/EG, och ingav sedermera ett reviderat förslag den 22 april 2004. Europaparlamentet anser att dess lagstiftande befogenheter inte beaktas i detta förslag. Europaparlamentet anser att parlamentet och rådet bör ges möjlighet att yttra sig över överförandet av genomförandebefogenheter till kommissionen inom en fastställd tidsfrist. Det är därför rimligt att begränsa den period under vilken kommissionen får anta genomförandeåtgärder.

Artikel 1 Kapitaltäckningsdirektiv 2006/49/EG :

2. En medlemsstat får ålägga de värdepappersföretag och kreditinstitut som den har auktoriserat ytterligare eller strängare krav.

Kreditinstitut direktiv 2006/48/EG

Inledning punkt 15:

(15) Medlemsstaterna kan även fastställa strängare regler än dem som föreskrivs i artikel 9.1 första stycket och 9.2 samt i artiklarna 12, 19–21, 44–52, 75 och 120–122 för kreditinstitut som auktoriserats av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(28) I detta direktiv anges att för vissa poster i kapitalbasen närmare kriterier bör specificeras utan att detta skall påverka möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa strängare regler.

(37) Baselkommittén för banktillsyn antog ett ramavtal om internationell konvergens avseende kapitalmätning och kapitalstandarder den 26 juni 2004. Bestämmelserna i detta direktiv om minimikapitalkrav för kreditinstitut och minimikapitalkraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (4) utgör en ekvivalent till bestämmelserna i Baselavtalet.

Miniminivå för kapitalbasen

Artikel 75

Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 136, skall medlemsstaterna kräva att kreditinstitut kan redovisa en kapitalbas som vid varje tillfälle är minst lika med det sammanlagda beloppet av följande kapitalkrav:

a) För kreditrisk och utspädningsrisk i samband med all affärsverksamhet i institutet med undantag av verksamhet med handelslagret och icke likvida tillgångar om dessa dragits från kapitalbasen i enlighet med artikel 13.2 d i direktiv 2006/49/EG: 8 % av beloppet för de samlade riskvägda exponeringarna, beräknade i enlighet med avsnitt 3.

b) För positionsrisk, avvecklingsrisk och motpartsrisk samt, om medgivande att överskrida de gränser som anges i artiklarna 111–117 har erhållits, stora exponeringar utöver dessa gränser i samband med institutets verksamhet med handelslagret: kapitalkrav som bestäms i enlighet med och avsnitt 4 i kapitel V i direktiv 2006/49/EG.

c) För valutarisk och råvarurisk i samband med all affärsverksamhet i institutet: kapitalkrav som bestäms i enlighet med artikel 18 i direktiv 2006/49/EG.

d) För operativa risker i samband med all affärsverksamhet i institutet: kapitalkrav som fastställs i enlighet med avsnitt 4.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att gällande EU-rätt inte lägger hinder i vägen för en reformering enligt den Vita Skolan.

8 Blir det för bra?

De som jag har diskuterat den Vita Skolan med har invänt att det skulle bli för bra för människorna. De skulle då bli lata och inte vilja arbeta länge eftersom de snabbt har jobbat ihop tillräckligt med pengar för att slippa jobba resten av livet.

För det första vet vi inte hur pass bra förändringarna blir. Visserligen blir det mycket bättre men om det kommer att leda till att de flesta kommer att slippa jobba efter halva livet återstår att se.

För det andra spelar en felaktig människosyn in i ett sådant resonemang. De flesta människor vill jobba därför att deras själ har valt denna utmaning för att lära sig någonting. De flesta människor vill ha en uppgift att göra sig nyttiga. Därför är det också orättvist att förebrå dagens arbetslösa att vara arbetsskygga. Naturligtvis finns det också sådana men de är i stark minoritet.

Dagens snack från ledande ekonomer att en viss arbetslöshet är oundviklig är ren nonsens och ofta illvilja. Det är ett smygargument från etablissemanget för att pressa lönerna nedåt.

9 Länkar till mer information

• WhiteTV.se
• Den vita skolan i nationalekonomi på WhiteTV.se
• Ekonomi på Vaken.se
• MP3 ljudfil: The Creature from Jekyll Island - G Edward Griffin - 70 minute live presentation about the FED.mp3